soluppgång avlöser solnedgång
dämpade röster, tårar som rinner
en ängslan i bröstet över allt vårt som försvinner
molnen flockas på min molnfria himmel
jag finner nu de svåraste hindren.. men lovar mig
själv att hålla hårt om de minnen som blåser i vinden
ni kanske vet hur det känns
skulle ge allt jag har för att få se dig igen
men ironiskt nog
är det inte förrän nu jag börjat leva min vän
vem är du.?
Tårar rinner ner för min våta kind, som aldrig förr,
Jag vill bara stänga min grind, och sakta låsa min dörr,
tiden står still, medans klockan tickar på,
Tiden går så sakta men snabbt ändå,
Tänk att allt kan förändras på ett år,
Dagarna förändras från idag till igår,
Ett yttre som lever,
Men ett inre som skriker,
Och ingenting blir bättre med tiden,
Så länge jag andas finns jag kvar,
Men när jag slutar andas vart finns jag?,
Såna djupa tankar som inte går skriva ner med papper och penna,
Så många tankar som jag inte vågar lämna,
Man kan inte alltid gå vidare och glömma allt,
Mina djupa sår som du strör på med salt,
Sparka inte den som redan ligger,
Men när du väl börjat sparka varför sluta?
Jag vill bara stänga min grind, och sakta låsa min dörr,
tiden står still, medans klockan tickar på,
Tiden går så sakta men snabbt ändå,
Tänk att allt kan förändras på ett år,
Dagarna förändras från idag till igår,
Ett yttre som lever,
Men ett inre som skriker,
Och ingenting blir bättre med tiden,
Så länge jag andas finns jag kvar,
Men när jag slutar andas vart finns jag?,
Såna djupa tankar som inte går skriva ner med papper och penna,
Så många tankar som jag inte vågar lämna,
Man kan inte alltid gå vidare och glömma allt,
Mina djupa sår som du strör på med salt,
Sparka inte den som redan ligger,
Men när du väl börjat sparka varför sluta?
